Som ätstörd förstår jag att det är svårt att förhålla sig till någon som lider av en ätstörning. Jag tror att många är rädda för att säga något alls, vilket leder till att många kommentarer kan landa väldigt fel även om avsikten var god. Följande meningar är några av alla kommentarer som jag själv har fått och som olyckligtvis har hamnat väldigt fel hos mig.
"Men oj så smal och fin du har blivit!"
Först och främst, kan vi bara sluta kommentera varandras utseende? Detta var en kommentar jag ofta fick höra. En kommentar som är extremt triggande för ätstörningen och som får en att spinna ännu längre ner i den onda spiralen. Istället hade jag behövt höra; "Jag ser att allt inte står rätt till, kan jag hjälpa dig på något sätt?"
"Hur mycket väger du nu?"
Allt som har med vikt är känsligt. Punkt. En person med ätstörning bör inte väga sig alls. För kom ihåg; ätstörningen sitter i hjärnan och inte i vikten.
"Jag har inte ätit på x antal timmar."
En person som lider av en ätstörning jämför sig konstant och gör allt till en tävling. Nämn aldrig hur många timmar sedan det var du åt sist, jag garanterar dig om att personen i fråga kommer göra allt för att klara lika länge som dig, om inte längre...
"Du kan inte ha en ätstörning, du ser inte anorektisk ut!"
Återigen kopplat till vikten. När jag tog mod till mig och berättade om mina problem fick jag den här kommentaren. En kommentar som tog väldigt hårt på mig då ätstörningens inre röster fick "rätt" och den sjuka delen gjorde därför allt i sin makt för att visa att personen som kommenterade hade fel. Jag poängterar det igen; ätstörningen sitter i hjärnan och inte vikten! Och anorexi är bara en form av ätstörning. Dessutom, ta det alltid på allvar när någon vågar öppna upp sig för dig om sina problem.
"Ska du verkligen äta det där? Det är så onyttigt!"
Låt mig äta vad jag vill så länge jag väljer att äta. Och jag garanterar dig, är det någon som har koll på näring/kaloriinnehåll i olika livsmedlen så är det personen med en ätstörning.
"Men ät bara!"
Om det ändå vore så lätt så hade jag gjort det. Och om det bara hade varit till att äta så hade ingen varit sjuk. Stötta istället personen genom måltiderna och visa att du finns! Fråga även här "Kan jag hjälpa dig på något sätt? Och om, hur?"
"Jag är så tjock!"
Kommentera aldrig din egen kropp på ett negativt sätt när du är med någon som lider av en ätstörning. Precis som nämnt tidigare kommer personen att börja jämföra sig med dig, och kom ihåg att personens egna kroppsuppfattning är förvrängd på grund av sjukdomen.
Avslutningsvis, visa att du finns där för personen. Våga fråga men tänk ett steg längre. Hur tror du att personen kommer ta emot din kommentar? Försök själv att sätta dig in i situationen.

Från en måltid där mina vänner stöttade mig genom att prata om något annat än kropp, vikt och mat.
0